palla bry sig om mig? jag menar många som inte känner mig säger att jag inte är jag, att ajg är en wannabe, och massa.
palla!
för det första: ni känner inte mig!
för det andra: ni kan fan inte säga saker till mig t.ex. vad jag ska klä mig i, vad jag ska tro på, vad jag ska göra
för det tredje så hatar jag er av hela min styrka.

ni vet fan inte vad ni snackar om!
de som läser detta kmr förmodligen inte fatta vad detta innebär och vad det betyder, men det skiter jag i just nu.

kan inte de som bossar människor, kan inte ni bara hålla käften och låsas in?
jag orkar inte klankas ner mera!
jag ska fan stå för den jag är, visst jag vet fan inte vem jag är än, men när jag vet det så!
jag orkar inte leva som jag gör
jag orkar fan inte med mitt liv
"ojoojoj, stackars lilla jävla emo", tänker ni säkert, men vafan ni vet inget om mig.
jag har nog aldrig berättar för någon om vad det egentligen handlar om
men jag har ingen lust med det heller, för ingen skulle fatta, eller så skulle de bara säga emot en massa om en massa skit.
GAH! palla leva, nämen förfan.
ibland har jag bara lust att typ skära av mig armarna, typ kapa av dem, nää men nästan iaf. så man dör iaf.
för jag orkar inte leva detta liv.
jag vill bli anarkist och vara härlig. hahaha men jag är nog emot världen för det är helt JÄVLA fuckad så in i helvete.
hahaha det är patetiskt. kan inte människor bara.. dö?
mänskligheten suger min kuk!
suger verkligen. varför känns det som att det är så jävla överbefolkat över-fucking-allt?
men åååååååh. jag orkar inte skriva mer idag. jag kan skriva imorn :D
hahahahahahahahahahahahahahahaha! XD ååh. jävla fittor ni är som gör såhär. ni är j´helt jävla dumma i huvudet. :D

godmorgon. eller inte. jag vill ens inte säga hej för jag hatar denna dag så jävla hårt. jag vill bara glömma. jag har spenderat halv dagen med att gråta på mitt rum. för att jag hatar. absolut inte älskar. inte idag. inte någonsin känns det som. vi var hos ferne igår och kolla på film. marcus drog. han var skitförbannad. syster mådde inge bra. hmm.. jag hatar livet. NEVER AGAIN! jag höll på att bli kär tror jag. jag vet inte hur jag mådde, eller hur jag mår. jag vet inte vad jag ska känna längre. det har typ tynat bort. allt har det! jag höll på att bli kär, men sen sket du i mig. det känns som om du utnyttjar mig för att komma till henne. menade du det du sa? om att du gillade mig, eller drev du bara med mig? det känns som om du drev. du bara gick till henne. eller hon kom till dig men du sa inte ifrån. det gjorde ont att se er. jag var tvungen att gå ut i 20-25 minuter för att inte kommas ihåg hur ont det gjorde. fyfan. ni fattar ingenting. men jag tänker ändå på dig. det är det som är så konstigt. jag kommer sakna dig, men jag ändå inte vill sakna dig!  nu vet hon att jag gillarej. men jag vet inte om du gör desamma. eller vafan. vem kan gilla mig?! så det kan inte vara sant. det känns inte sant. jag känner att jag kan skriva  i en dag om dig, menjag orkar inte lägga så mkt tid på dig. jag saknar dig! jag gör det. men jag vill inte. jag har fällt tårar pga dig. fan dig asså. åh jag orkar inte längre. om hon ska hålla på som hon gör. då orkar jag fan inte mer. då rymmer jag härifrån till något underbart land. där man blir älskad.  nej då! men jag ska dö då! för jag orkar inte tänka varje dag hur jag är, om jag gjorde det rätta med det där, jag tänker för mkt. jag tänker varje dag: men tänk om det inte är meningen att jag ska bli kär eller att någon ska bli kär i mig. jag vill inte tänka. jag vill leka med livet. ha underbart medans man kan, annars är det ingen idé att fortsätta. jag vill verkligen bort. men ändå jag vill ändå ha en chans. och JOO! jag var lite småsur på dig, vet du varför? för att du håller på med henne. därför blev jag jävligt sur och orkade inte kolla eller höra eller känna eran närvaro. ni frågade inte var jag var eller någonting när jag kom tillbaka! tack. för att ni bryr er. jag tänkte mest på döden och sen lite kärleken. men mest döden. jag gillar inte er 2.
hon sa ändå att hon ville att det skulle bli något mellan oss. du sa det! :O hur fan kan du göra så då om du fortfarande står fast vid det. för det sa du förut. jag förstår mig inte på dig. hur fan kunde du? OM DU ÄNDÅ VILLE DET, HUR KAN DU GÖRA NÅGOT SÅNT MOT MIG? VA? nej idag är det ingen bra idag. jag vill inte gråta mer. men det kommer jag ändå göra ikväll. det ända jag begär är kärlek. inget annat. ajg vill bli älskad så man känner det i hjärtat. jag vill inte att du bara ska säga det utan att mena det. för så känner jag, med några andra ord. jag vill inte se någon av er i ögonen. jag vill inte. fyfan. hur kan jag leva med någon som du? det funkar bara inte. jag vill inte längre. jag orkar inte tänka för mkt på allt och göra allt samtidigt. det gör jag inte. jag vill inte leva. jag skriver inte detta pga bara dig, ånej. verkligen inte. ni vet inte hur sämst jag har mått. så du kna inte säga så över mig. jag antar att du sa "det där"bara för att du inte vill att jag ska ta livet av mig eller någonting sånt. tack iaf för INGENTING!  jag vill gilla dig men jag vågar varken eller vill just nu!

"bäst för dig att du passar dig jävligt noga!"